Rundbrev 2012

 

Goda nyheter!

2012-11-18

Så här kan man sammanfatta min nya rapport och avsikten med den. Den är precis släppt från Naturvårdsverket och kan laddas ner (länk nedan). Snart kommer en pappersversion också. Dessutom har jag en längre artikel i Svenska Dagbladet i helgen som också förklarar mina tankar (länk nedan). Den har fått 1300 rekommendationer på Facebook på ett dygn och det kan väl inte vara fel.


Hur kan alla veta utan att göra något? Som folket i sagan om kejsarens nya kläder? Alla förstår, mer eller mindre, att utvecklingen driver mot ett ekologiskt stup men ändå pratar nästan alla om att återuppliva tillväxten.

 

”Den stora debatten” handlar därför om ökad konsumtion, fler jobb, vård-skola-omsorg, pensioner, investeringar osv. För att vara med i den debatten tar jag upp allt detta i min nya rapport men kopplar också in de ekologiska gränserna. Min bild är en uppåtgående rulltrappa där motorn är att produktionen blir allt effektivare. Om 20 år ska konsumtionen enligt Planen ha fördubblats.

 

Men det håller inte, säger vi som sett den nakna kejsaren. Bättre teknik kan nog minska skadorna – jag går igenom möjligheterna – men det räcker inte. Vi måste också trappa ner: gå neråt i den uppåtgående rulltrappan bara för att stanna på samma nivå. Det kan man göra genom att arbeta mindre. Men att föreslå det skär sig med vår samhällsförståelse om arbetets värde, arbetslinjen och även att omställningen kräver nya ansträngningar.

 

Min fråga är om vi fortsätta att leva ett modernt och bekvämt liv i Sverige och ändå ”rädda världen”. Som gammal ingenjör försöker jag räkna på detta och svaret är ja – men inte på dagens resursslösande sätt. Resultatet kan diskuteras, men då får man också använda siffror, inte bara ord. Aritmetik är ingen åsikt heter det.

 

Jag förutsätter ingen samhällsomvandling. Miljöjuristen Staffan Westerlund har sagt att ”revolution kan alltid genomföras inom gällande lagstiftning”.  Men för att vi verkligen ska ta oss ur slöseriet och trappa ner krävs en annan förståelse. Och stort politiskt mod. Någon lär ha sagt att ”vi vet hur vi ska lösa klimatfrågan men inte hur vi ska bli återvalda efteråt”.


Läs och tyck!
Christer


Länkar: Hur vi kan leva hållbart 2030 www.naturvardsverket.se/978-91-620-6524-9

SvD-artikel: Att skapa nya jobb är inte
alltid samhällsnyttigt
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-skapa-nya-jobb-ar-inte-alltid-samhallsnyttigt_7675520.svd


Och om smartare konsumtion: Allt mitt är ditt. Ordfront Magasin 2/2011 http://sanne.one/Christer_Sanne/Allt_mitt_ar_vart.html

Texten till Tänk Grönt lägger jag på min hemsida när boken kommit



Richard Douthwaite 1942-2011

2012-05-15

Sent omsider har budet nått mig att Richard Douthwaite tystnat. En av de mest originella tänkarna kring vår framtid har lämnat oss. Originell i ordet bästa mening därför att han stakade ut sin egen väg, långt framför de flesta. Redan för tjugo år sedan kom The Growth Illusion: en ytterst väldokumenterad och välskriven bok med undertiteln ”Hur ekonomisk tillväxt har berikat de få, gjort de många fattiga och äventyrar planeten”. Det är en elegant summering av tillväxtens alla avigsidor. Och han nöjde sig inte med att beskriva; han var ständigt upptagen med att också lösa problemen. Short Circuit handlar om hur lokala ekonomier ska kunna stärkas i en osäker värld. Senare har han engagerat sig för hur utsläppsrätter skulle kunna bidra till investeringar för en ekologisk omställning och för ett mobilbaserat betalsystem för Irland när landet lämnat euron.

 

Han fick nämligen tidigt upp ögonen för det som är dagens stora snackis i radikala kretsar: penningsystemets centrala roll för en hållbar utveckling. I The Ecology of Money från 1999 tar han sig an frågan om vilka funktioner pengar egentligen har, var de kommer ifrån och hur systemet borde reformeras för att fungera bättre. Den lilla volymen är fortfarande mycket läsvärd (och kan laddas ner från Richards skapelse, tankesmedjan Feasta i Dublin).

 

Richard låg alltså steget före och det är inte alltid så lätt. Han kom gärna till Stockholm men jag minns hur jag jagade akademiska ekonomer för att få dem att lyssna när han skulle uppträda på KTH och ABF och möttes av självtillräckliga ”nej du, det där vill jag inte hålla på med” (underförstått ”för det har inget meriteringsvärde”). Men Richard förstod att världen hänger ihop och försökte få andra att se helheter, inte bara delar.

 

Hans sista bokprojekt blev Fleeing Vesuvius (också tillgänglig online): Vesuvius står för den stora kollapsen och boken handlar om hur vi ska handskas med den. Han hade den med sig en minnesvärd majkväll förra året. Då var han som vanligt energisk och engagerad och generös med idéer och synpunkter. Det är en stor förlust att vi nu måste klara oss utan Richard.