Social hållbarhet

är något av ett modeord. I den här antologin från 2013 har jag lanserat en tolkning av begreppet för som också tangerar ”meningen med livet”:

Steg 3 har lagt ut kapitel för kapitel; här är mitt kapitel.

FOTO: Mathias Widgren

 

Under uppbyggnad. Senast ändrad 2022-05-10

(alla länkar är inte kontrollerade)

VIDEOINSPELNINGAR:

Det finns numera en rad inspelade föreläsningar av mig. Två alldeles färska som denna från 27 mars 2019 i Sollefteå visar vad jag numera brukar säga om en hållbar utveckling:

http://194.103.3.216/christer_sanne/christer_sanne.html

Eller denna, från Halmstad i april 2019: https://www.facebook.com/bibliotekenihalmstad/videos/334276503769089/


De kan nog sägas ersätta denna nedan (som också är välgjord men flera år gammal nu). Men den har setts över 2.600 gånger!


Kan vi leva hållbart utan uppoffringar?

Föreläsning (1 tim 10 min) och frågestund (25 min) för Steg 3 den 20 februari på Youtube

 

Hem

Christer Sanne

hemsida

(sidan under uppbyggnad)

Mitt 68

För femtio  år sedan skrev jag en text om en möjlig och en önskvärd framtid för världen och redigerade en bok kallad Framtidsmiljö. Jag diskuterar båda i en essä i Miljömagasinet nr 33/2018. Den första texten har jag också lagt in här (fast tyvärr är den lite svårläst)




På podcasten Odlarna finns nu ett långt samtal med Anna och Olof som pendlar mellan mina tankar om arbetstid, hållbarhet och politiska sengångare och vad vi gör på vårt torp som odlare och samlare i skog och mark.. Om du har en timme över. Kan avlyssnas här:

http://odlarna-podcast.blogspot.com

Tidigare böcker

1981-89

1986

En framtidsstudie om vård och omsorg 1977-82

1983

Rundbrev

kallar jag korta texter som jag skickar ut som e-post då och då för att kommentera eller tipsa om något som jag tycker är viktigt. Det har pågått i mer än tio år och brukar bli mellan 3 och 10 per år. Idag har jag några hundra på min lista. Många skickar vidare i sina kretsar och en del texter har publicerats. I princip är det envägs, som rundradio, men för varje brev brukar jag få en bunt kommentarer vilket jag uppskattar (men du som prenumererar behöver inte få brevkorgen full).

Ju fler jag når desto bättre så du som är intresserad är välkommen att skriva en rad till christer.sanne@gmail.com

Här är alla tidigare rubriker och här är årets brev hittills:

  1. 1.Ljuger Johan?  (Norberg alltså, om de rikaste)

  2. 2.Rädda Jemens barn också! (inte bara Ukrainas)

3. Förmögenhetsförsvarsindustrin (28 bokstäver för något som inte bara gäller ryska oligarker)

4. Skåpmat (om FNs konferens för 50 år sedan och nu)

En hållbar och rättvis framtid?

Den frågan har jag landat i nu men den har följt med mig hela mitt liv: 1968 skrev jag en uppsats om resurser och global rättvisa (som förebådade den berömda rapporten om Tillväxtens gränser). Förra året (2021) skrev jag fortfarande en text om att skilja mellan tillväxt och välfärd. Nu har jag inte så mycket mer att säga i den frågan men sedan jag lämnade min senaste arbetsplats, KTH, har jag föreläst minst 150 gånger. Ofta på temat ”Jobba mindre – rädda världen”!


Jag har haft förmånen att få jobba med både spännande och högaktuella frågor hela livet: stads- och trafikplanering, omsorgen i samhället, arbetsmarknaden, bostadsfrågan, arbetsliv och konsumtion. Några år arbetade jag med mat- och näringsfrågor i Tanzania. Jag kallar mig gärna "samhällsforskare" efter alla dessa år som ingenjör, utredare, forskare, lärare, debattör och skribent. Den här hemsidan visar på några av mina böcker och artiklar (och några videoinspelningar och podcaster).


Frågan om en hållbar framtid har jag sammanfattat i ”Hur vi kan leva hållbart 2030” (Naturvårdsverket 2012) Det är en lite kaxig titel: det är möjligt att leva ett modernt och bekvämt liv i Sverige och ändå ”rädda världen” – låt oss nu se till att det blir verklighet också! Ta vara på vad bättre teknik kan ge men framför genom att sansa oss, jobba mindre och konsumera mindre. Så långt är boken efter tio år fortfarande högaktuell eftersom vi inte börjat vår omställning! 


Den boken är en uppföljare av ”Keynes barnbarn” (Formas 2007) som ger en bredare överblick av ekonomins utveckling och vad som driver konsumtionen. Titeln går tillbaka J M Keynes' tanke att vi (som hans barnbarn) skulle kunna arbeta mycket mindre och på så vis leva ett bättre liv. Och mer ekologiskt hållbart (även om det inte var lika aktuellt för Keynes).


Just arbetets omfattning har jag behandlat i flera böcker. I "Hur mycket arbete behövs?" (1989) – visar jag att vi kunde arbetat sex timmar per dag redan vid sekelskiftet och ändå haft en god ekonomisk tillväxt. Jag har visat att det finns en stark opinion för kortare arbetstid och min avhandling, "Arbetets tid" (1995) handlar om arbetstidsfrågans historia.

Skrivande

Jag kan inte låta bli att skriva. Utöver böcker och rapporter har jag deltagit i debatten med många artiklar på de stora tidningarnas debatt- och kultursidor. Jag var också krönikör i SIF-tidningen i flera år och medverkade som styrelsemedlem i tankesmedjan Cogito. Jag har också medverkat i ett otal mindre tidningar och tidskrifter (av vilka många idag är nedlagda!) – efter KTH har jag skrivit bortåt 200 artiklar, krönikor och blogginlägg. Vid sidan debattartiklarna har jag också publicerat några reseberättelser och naturtips och annat lättsamt.

Trots internet är det svårt att hitta allt detta. Tidskrifter försvinner och nätsidor läggs ner. Allt fler tidningar stänger till om sig. Ibland kommer jag inte åt att läsa vad jag skrivit själv. Jag har börjat lägga in egna länkar men det är inte konsekvent genomfört.

Här är en lista på texter från de senaste åren med korta kommentarer

Här är en samlad förteckning över allt jag skrivet.

Eftersom frågan om tillväxt varit så central har jag samlat ihop några av mina artiklar om tillväxt här

Engelska texter – se här!

Paradoxer

Det finns några paradoxer som man måste förstå för att se in i framtiden. En kallas tjänstedilemmat: att vi tycks ha svårare att handskas med vård skola omsorg, ju rikare vi blir. Jag tar upp det i flera texter. En annan paradox är den så kallade rekyleffekten som innebär att teknisk utveckling för bättre miljö kan ätas upp av ökad konsumtion  om vi inte också ändrar livsstil. Om bilarna blir bränslesnålare tenderar vi t ex att köra längre. Det behandlas i min rapport utgiven av Naturvårdsverket (nov 2006) kan laddas ner här.