TraumaZone – lysande rysk mosaik!

Tidningarna flaggar ständigt för "vårens-tio-viktigaste-strömningsserier". Men vem orkar fler TV-serier med sina fabricerade historier? Varför inte kolla verkligheten? Som i TraumaZone på Youtube? Det är BBC's filmares samlade berättelse i 7 avsnitt om Sovjet/Ryssland 1985-99: en mosaik av politik och vardagsliv, vedervärdiga arbetsplatser och lyxkrogar, land och stad, superrika och trashankar, rymdstationer och höskrindor, gangstrar och socialarbetare. Ömsint och blodigt, grymt och gulligt i snabba klipp med korta bitska kommentarer. Kameran hoppar mellan Kiev och Vladivostok, Georgien och Murmansk – allt var ju Sovjet en gång. Två misslyckade krig – lärde dom sig ingenting inför Ukraina? Politiken beskriver hur Gorbatjov puttas bort av Jeltsin. Som blir alltmer oregerlig. Och ohämmad; vi ser hur han nyper sina kvinnliga medarbetare i baken på väg upp på podiet. I slutscenerna dribblar därför oligarkerna (som nu hade plundrat landet) bort honom för en ny favorit: Putin. Om man kan tro filmen så grep han inte makten; snarare blev han uppsatt där, som det unga, fräscha löftet. Att han sedan blivit allt mer kejserlig är en annan historia.

Hela serien har underrubriken "Hur det kändes att leva genom kollapsen av kommunism – och demokrati". Det sista kommer som ett lite spefullt tillägg: "demokrati" blev, menar filmarna, ett skällsord på 90-talet, efter allt elände som reformerna medförde för gemene man.

Vi får oss till livs en historia där de flesta av oss bara sett osammanhängande notiser. Som vi dessutom glömt eller kanske aldrig förstått. Ryssarna fick stå ut med ett otroligt elände. Ett plågat folk. Kanske förklarar det dagens nihilism och uppgivenhet. Och likgiltighet för kriget i Ukraina.

Christer – tacksam för att höra hemma i Sverige!