Bauerskog och baggböleri – ett bildsatt rundbrev

Detta var Bauerskogen – för mig en sagoskog där man anar tomtar och troll. Vi åker dit med glada förväntningar om trattkantareller och möter en syn som skakade mig mer än tusen ord. Detta är en våldtäkt på naturen:

Vi är sommarboende i Bergslagen, i gränslandet mellan jordbruksbygd och skog. För 40 år sedan kunde vi fylla korgarna med trattkantareller nästan var som helst. Sedan avverkades en skog och svampen försvann där. Och en skog till. Och en till. Det var tråkigt men vi förstod att skogen måste brukas och markägaren få sitt.

I år hade turen också kommit till "vår" skog, bakom huset. Nu står den ändå kvar men är glesare. Från badrumsfönstret kan vi fortfarande glädjas åt hur morgonsolen lyser upp raka röda furustammar. Men att gå ut i denna skog, som nästan var som en park, är inte längre kul. En skördare – en maskin på sådär 25-50 ton – har kört kors och tvärs och knipsat träd. Efter sig har den lämnat djupa spår. Sedan snubblar man på drivor av "grot" och kapade småträd som "stod i vägen".

Men varför måste man förstöra just Bauerskogen? Här fanns naturvärden av det slag som Skogsstyrelsen menar "inte går att återskapa under överskådlig tid". Teoretiskt är skogsbruket i Sverige hårt reglerat. Men många har skrivit om missbruk och mygel och korruption. Om hårt knutna järntrianglar av olika intressen, en styrd och ensidig forskning och en ganska intolerant och machobetonad kåranda. Lisa Röstlunds bok Skogslandet ger en utmärkt och upprörande beskrivning.  

Hon (och andra) visar också att man inte bara ska skylla på giriga markägare. De talar med rätta om dåliga virkespriser och tuffa villkor för de som äger och sköter maskinerna. De verkliga vinnarna tycks som vanligt vara "dom däruppe" – massa-och pappersindustrin i Sverige som dessutom är mycket gynnad av staten. Den brukar brösta sig med att den skapar välståndet i Sverige men blundar för vad den ödelägger. Och det är verkligen inget nytt. På 1800-talet härjade träpatronerna och gjorde fabulösa vinster. Sågverket i Baggböle, ägt av en rik göteborgare, blev ökänt för att mygla till sig virke från kronoskogarna. Andra uppköpare från söder lurade bönder att sälja sin skog billigt. Baggböleri kallades det. Nu är vi där igen på 2000-talet.

Tänker en bedrövad
Christer