Med välbehag startar jag sticksågen och vips är brädan kapad. Jag borrar och slipar och drar i skruvar lika lekande lätt. Allt som krävs, utöver maskinerna, är två hål i väggen. Det känns lyxigt när man tänker tillbaka på gamla dagars slit med fogsvans, skruvmejsel, borrsväng och sandpapper.

Och utan kompostkvarnen hade jag drunknat i ris och kvistar. För att inte tala om glädjen med kedjesåg och vedklyv. Häng yxan på väggen och ställ undan vedkubben för nu fixar man vinterbrasorna på nolltid. Och som Hans Rosling brukade säga: tvättmaskinen är en gudasänd gåva för världens kvinnor.

Vi är bortskämda med ”power tools” som det heter på engelska. Men tänk om kraften skulle fallera? Om vi måste spara och tilldelas en ranson energi och välja vad vi vill använde den till? Jag hör till optimisterna som tror att vi kommer att kunna befria oss från de fossila bränslena. Men jag tror också att vi aldrig kommer att kunna slösa på energi så oansvarigt som idag. Så om man ska välja, vad är viktigast?

Inte ger jag upp mina maskiner med tanke på hur de underlättar livet och hur lite energi de drar. Rondellslipen kan jag köra oavbrutet – och vem orkar det? – i fem timmar på en kilowattimme (kWh).  Vedklyven kan gå några timmar för lika mycket (för den går ju inte kontinuerligt). Några kilo kläder i tvättmaskinen drar inte heller mer.

Jämför med resandet. Den där skruven eller penseln du glömde handla krävde en resa på några mil som drar bensin i storleksordningen 25 kWh. Det kunde man driva hela maskinparken på en sommar så det är bäst tänka efter före.

Eller lyft blicken lite mer. Till vintern var det förut självklart att ”kallställa” – som termen lyder – sommarstugan, dvs. att tömma hela vattensystemet och låta huset stå kallt. Idag håller många stugan uppvärmd hela vintern för att inte riskera att rören brister (och hoppas samtidigt att inte strömmen ska brytas; här ska sägas att ibland kan det finnas andra skäl, som fuktproblem, för att inte kallställa). Då talar vi om energi på en helt annan skala; kanske 2-3000 kWh.

Det här leder också till att elbolagen måste dimensionera efter sommarstugeägarnas vintervanor. På Orust bor tre gånger så många på sommaren men energibehovet är mer än dubbelt så stort på vintern när alla fritidshusen ska hållas frostfria. Det kan man göra för att energin är så billig och flödande. Dessutom är vi illa förberedda. Hur många hus byggs idag så att det är lätt och smidigt att tömma vattnet?

Sedan har vi förstås all inbäddad energi i allt vi konsumerar, från råvaruutvinning och industrier och infrastruktur till transporter. Maskinerna har gjort allt detta ofantligt mycket lättare men drar naturligtvis också energi. Men hur mycket av vår konsumtion och vårt resande kunde vi egentligen vara utan?

Det finns mycket att spara så rör inte min kompis motorsågen!

Christer Sanne

Med välbehag startar jag sticksågen och vips är brädan kapad. Jag borrar och slipar och drar i skruvar lika lekande lätt. Allt som krävs, utöver maskinerna, är två hål i väggen. Det känns lyxigt när man tänker tillbaka på gamla dagars slit med fogsvans, skruvmejsel, borrsväng och sandpapper.

Och utan kompostkvarnen hade jag drunknat i ris och kvistar. För att inte tala om glädjen med kedjesåg och vedklyv. Häng yxan på väggen och ställ undan vedkubben för nu fixar man vinterbrasorna på nolltid. Och som Hans Rosling brukade säga: tvättmaskinen är en gudasänd gåva för världens kvinnor.

Vi är bortskämda med ”power tools” som det heter på engelska. Men tänk om kraften skulle fallera? Om vi måste spara och tilldelas en ranson energi och välja vad vi vill använde den till? Jag hör till optimisterna som tror att vi kommer att kunna befria oss från de fossila bränslena. Men jag tror också att vi aldrig kommer att kunna slösa på energi så oansvarigt som idag. Så om man ska välja, vad är viktigast?

Inte ger jag upp mina maskiner med tanke på hur de underlättar livet och hur lite energi de drar. Rondellslipen kan jag köra oavbrutet – och vem orkar det? – i fem timmar på en kilowattimme (kWh).  Vedklyven kan gå några timmar för lika mycket (för den går ju inte kontinuerligt). Några kilo kläder i tvättmaskinen drar inte heller mer.

Jämför med resandet. Den där skruven eller penseln du glömde handla krävde en resa på några mil som drar bensin i storleksordningen 25 kWh. Det kunde man driva hela maskinparken på en sommar så det är bäst tänka efter före.

Eller lyft blicken lite mer. Till vintern var det förut självklart att ”kallställa” – som termen lyder – sommarstugan, dvs. att tömma hela vattensystemet och låta huset stå kallt. Idag håller många stugan uppvärmd hela vintern för att inte riskera att rören brister (och hoppas samtidigt att inte strömmen ska brytas; här ska sägas att ibland kan det finnas andra skäl, som fuktproblem, för att inte kallställa). Då talar vi om energi på en helt annan skala; kanske 2-3000 kWh.

Det här leder också till att elbolagen måste dimensionera efter sommarstugeägarnas vintervanor. På Orust bor tre gånger så många på sommaren men energibehovet är mer än dubbelt så stort på vintern när alla fritidshusen ska hållas frostfria. Det kan man göra för att energin är så billig och flödande. Dessutom är vi illa förberedda. Hur många hus byggs idag så att det är lätt och smidigt att tömma vattnet?

Sedan har vi förstås all inbäddad energi i allt vi konsumerar, från råvaruutvinning och industrier och infrastruktur till transporter. Maskinerna har gjort allt detta ofantligt mycket lättare men drar naturligtvis också energi. Men hur mycket av vår konsumtion och vårt resande kunde vi egentligen vara utan?

Det finns mycket att spara så rör inte min kompis motorsågen!

Christer Sanne