Flyter hon ändå?

Det är klart att jag är besviken efter valet: att en man med ett så fläckat förflutet kan bli "vår" statsminister. Jag har ju valt att ägna mig åt frågor om hållbar utveckling och rättvisa men han har med en åsnas envishet tjatat om kärnkraft. Hans side-kick med mannekänglooken papegojar om "elektrifiering". Så ska de rädda miljön!. Det är ett hån när vi vet att det behövs snabba och radikala insatser nu (och är dessutom mot allt ekonomiskt förnuft).

Inte för att den avgående statsministern visat något vidare eget intresse för miljön. Och hennes trötta och håglösa parti kanske inte var värt folkets röster.

När dimman lättade kring Tidöavtalet kom dock den största chocken. Jag ser Sverige som ett progressivt och humant land som förtjänat betyget ett av de bästa i världen att leva i. Jag tycker att den ekologiska omställningen går alldeles för långsamt men det fanns ändå en riktning framåt. Nu ska detta land formas efter viljan hos ett smårasistiskt, nationalkonservativt parti som håller regeringen i ett snävt koppel. Smaka bara på hur avtalet stipulerar om att "så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter"! Utrikes födda ska leva under hot om utvisning; återvandring ska uppmuntras. Ordet "vandel" återkommer 11 gånger i texten.

Avtalet har många logiska vurpor. Om energi skriver man t ex att den "ska byggas på konkurrensneutrala villkor". Sedan staplar man hinder för vindkraften medan "Ny kärnkraft stöttas genom särskilda … kreditgarantier … 400 miljarder kronor (!)… med mer generösa villkor än dagens system." Och till på köpet snabbspår i prövning och tillståndsgivning!

En annan punkt, som är värd en utläggning, är att "Det energipolitiska målet ändras från 100 procent 'förnybart' till 100 procent 'fossilfritt'". Det är ett inlindat sätt att säga att biobränslen är oskyldiga till den globala uppvärmningen. Synen på klimatproblemet har ju gått i tre steg. Länge såg vi bara till produktionen och de inhemska utsläppen. Reinfeldt kunde med fog säga att de minskade.

Nästa steg var att acceptera alla utsläpp som vår konsumtion leder till, även de som uppstår utomlands. Sverige lär vara det första land som gjort det till ett politiskt mål. Det är hedervärt eftersom utsläppen är alldeles för stora – globalt sett fyra gånger. Men där står vi nu och stampar: bilarna blir större, bostäderna och prylbergen växer, resorna blir alltmer långväga. Ny teknik kan kapa en del men i det långa loppet måste vi begränsa oss: sluta arbeta så mycket och lyfta så höga löner att vi kan kosta på oss allt detta. Vi måste vi byta livsstil – det är vad omställningen borde handla om. Det är min käpphäst. Just nu, med skenande el-och bensinpriser, är det kanske inte läge att driva kortare arbetstid men framför allt är det anatema. Så får man bara inte tänka. De fyras gäng hyllar "arbetslinjen" och även "Stål-Magda" har förklarat hur viktig den är: kliv upp ur sängen i ottan med ett leende för då bidrar du till en bättre värld.

Det tredje steget i klimattrappan gäller utsläppen från biobränslen. I det längsta har vi blundat för dem eftersom de kallades förnybara (genom att tas upp av ny växtlighet). Men det går för långsamt – 100 år. Den globala uppvärmningen är akut. Det bär emot i Sverige att erkänna för det gäller också den svenska skogsnäringen som har hamnat i konflikt med EUs krav.

Valet har avslöjat så mycket att jag har svårt att hitta tillbaka till de frågor jag helst vill lyfta. Vågar man tro att "miljökampen" fortsätter? I ljusa stunder ser jag den som en fullriggare på ett stormigt hav. Vinden i seglen kommer från alla människor som fått i ryggmärgen att handla ansvarsfullt (liksom många företag är föredömliga). Vindar från EU trycker på (som när Sverige kritiseras för sitt skogsbruk). Andra försöker skjuta båten i kvav. Men i besättningen finns många unga, engagerade tjänstemän i den svenska förvaltningen som är utbildade till att respektera forskning och kunskap. Kommer de att rå på politisk kortsynthet?

Christer

Detta är årets femte rundbrev. Du får gärna sprida det i dina kretsar. De tidigare kallades

1. Ljuger Johan? 2. Rädda Jemens barn också! 3. Förmögenhetsförsvarsindustrin 4. Skåpmat

och kan läsas på www.sanne.one/Christer_Sanne/Rundbrev_2022.html.