En hållbar och rättvis framtid?

Den frågan har jag landat i nu men den har följt med mig hela mitt liv: 1968 skrev jag en uppsats om resurser och global rättvisa – se längst ner här under "För femtio år sedan" – som förebådade den berömda rapporten om Tillväxtens gränser. Förra året (2021) skrev jag fortfarande på ett liknande tema en text om att skilja mellan tillväxt och välfärd. Nu har jag inte så mycket mer att säga i den frågan men sedan jag lämnade min senaste arbetsplats, KTH, har jag föreläst minst 150 gånger. Ofta på temat ”Jobba mindre – rädda världen”!

Jag har haft förmånen att få jobba med både spännande och högaktuella frågor hela livet: stads- och trafikplanering, omsorgen i samhället, arbetsmarknaden, bostadsfrågan, arbetsliv och konsumtion. Några år arbetade jag med mat- och näringsfrågor i Tanzania. Jag kallar mig gärna "samhällsforskare" efter alla dessa år som ingenjör, utredare, forskare, lärare, debattör och skribent. Den här hemsidan visar på några av mina böcker och artiklar (och några videoinspelningar och podcaster).

Frågan om en hållbar framtid har jag sammanfattat i ”Hur vi kan leva hållbart 2030” (Naturvårdsverket 2012) Det är en lite kaxig titel: det är möjligt att leva ett modernt och bekvämt liv i Sverige och ändå ”rädda världen” – låt oss nu se till att det blir verklighet också! Ta vara på vad bättre teknik kan ge men framför genom att sansa oss, jobba mindre och konsumera mindre. Så långt är boken efter tio år fortfarande högaktuell eftersom vi inte börjat vår omställning! 

Den boken är en uppföljare av ”Keynes barnbarn” (Formas 2007) som ger en bredare överblick av ekonomins utveckling och vad som driver konsumtionen. Titeln går tillbaka J M Keynes' tanke att vi (som hans barnbarn) skulle kunna arbeta mycket mindre och på så vis leva ett bättre liv. Och mer ekologiskt hållbart (även om det inte var lika aktuellt för Keynes).

Just arbetets omfattning och synen på arbete har jag behandlat i en trilogi av böcker – se nedan. I "Hur mycket arbete behövs?" (1989)  visar jag att vi kunde arbetat sex timmar per dag redan vid sekelskiftet och ändå haft en god ekonomisk tillväxt. Nästa bok, en rapport från SCB, visade att det finns en stark opinion för kortare arbetstid. Slutligen analyserar jag arbetstidsfrågans historia i Sverige under 100 år i min avhandling, "Arbetets tid" (1995) .

Skrivande

Jag kan inte låta bli att skriva. Utöver böcker och rapporter har jag deltagit i debatten med många artiklar på de stora tidningarnas debatt- och kultursidor. Jag var också krönikör i SIF-tidningen i flera år och medverkade som styrelsemedlem i tankesmedjan Cogito. Jag har också medverkat i ett otal mindre tidningar och tidskrifter (av vilka många idag är nedlagda!) – efter KTH har jag skrivit bortåt 200 artiklar, krönikor och blogginlägg. Vid sidan debattartiklarna har jag också publicerat några reseberättelser och naturtips och annat lättsamt.

Trots internet är det svårt att hitta allt detta. Tidskrifter försvinner och nätsidor läggs ner. Allt fler tidningar stänger till om sig. Ibland kommer jag inte åt att läsa vad jag skrivit själv. Jag har börjat lägga in egna länkar men det är inte konsekvent genomfört.

Här är en lista på texter från de senaste åren med korta kommentarer

Här är en samlad förteckning över allt jag skrivet.

Eftersom frågan om tillväxt varit så central har jag samlat ihop några av mina artiklar om tillväxt här

Engelska texter – se här!

Social hållbarhet

är något av ett modeord. I den här antologin från 2013 har jag lanserat en tolkning av begreppet för som också tangerar ”meningen med livet”:

Steg 3 har lagt ut kapitel för kapitel; här är mitt kapitel.

Paradoxer

Det finns några paradoxer som jag behandlar i många av mina texter. En kallas tjänstedilemmat: att vi tycks ha svårare att handskas med vård skola omsorg, ju rikare vi blir. Jag tar upp det i flera texter. En annan paradox är den så kallade rekyleffekten som innebär att teknisk utveckling för bättre miljö kan ätas upp av ökad konsumtion  om vi inte också ändrar livsstil. Om bilarna blir bränslesnålare tenderar vi t ex att köra längre. Det är vad denna  rapport från Naturvårdsverket (nov 2006) handlar om. Den kan laddas ner här.